Karin Witalis
Research / Analys
Witalis Real Estate Consulting AB

Klart som korvspad vilken som är viktigaste frågan!

Jag tycker svaret är enkelt, rent av självklart. Jag gissade således rätt på frågan när den ställdes av fastighetsbolaget Bonavas Group Head of Customer Insight and Brand Innovation (oj, vilken lång titel!) Clara Westman på konferensen Bostadsutvecklingsdagen 2018 den 29 november.

Bonava har som målsättning att skapa ” levande platser där människor kan trivas och är lyckliga”. För att kontrollera att man lever som man lär gör företaget en årlig undersökning i vilken man frågar 8 000 personer, både boende i Bonavas fastigheter och andra människor om vilka faktorer som är viktiga för trivseln, och hur Bonava presterar relaterat till dessa faktorer.

Enligt Bonavas senaste undersökning är den enskilt viktigaste faktorn för att folk ska trivas i sina bostadsområden trygghet. Att det känns tryggt och säkert att vara i bostadsområdet för de boende och deras närstående.

Men det är väl självklart, tänker jag. På talaren däremot lät det som att svaret kommit som en överraskning. Även moderatorn lät förvånad. Men sen medgav de båda att vid lite eftertanke låter det ju högst rimligt att trygghet är en väldigt viktig parameter för att man ska trivas i sitt bostadsområde.

Hur många som jobbar med bostadsutveckling har bott i ett otryggt område? Hur representativa är vi som jobbar i fastighetsbranschen egentligen? Vilken bakgrund har personerna som utformar bostadsområden? Jag slogs av hur viktigt det är att undersökningar liknande Bonavas, faktiskt görs. Annars kanske vi tror att sådant som möjligheten till stadsodling är det viktigaste för trivseln.

Själv har jag alltid känt mig trygg och säker på de platser jag bott på i Sverige. I radhusförorten, i Stockholms innerstad, och numera i en liten by på sörmländska landsbygden. Jag har aldrig varit rädd för att röra mig i området, oavsett tid på dygnet.

Under mina år i London i början av 2000-talat däremot, bodde jag lite mer än två år i den ökända stadsdelen Hackney i nordöstra London. Hackney brukar rankas som en av de farligaste delarna, borough, i London, och även i Storbritannien. Men Hackney är stort och alla delar är inte lika otrygga. Finsbury Park där jag bodde är kanske en av de trivsammare delarna. Men ändå, mina kolleger varnade mig för att bosätta mig nära en kollektivtrafiknod eftersom sådana områden ofta can be quite dodgy. Jag lät mig inte avskräckas utan tyckte att rimlig hyra och 12 minuter med tåg till jobbet övervägde riskerna.

Efter mina år i London, återflyttad till trygga Stockholm kunde jag dock konstatera att upplevd otrygghet verkligen tär på en. Att ständigt behöva vara på sin vakt, att med låtsat lugn passera klungan av unga män med luvtröjor och kamphundar, att höra någon bli nedslagen på gatan nedanför lägenheten don’t kill me, I’ve got children, och att se grannens motorcykel bli uppeldad en kväll, är inget man vill uppleva i sitt bostadsområde.

Så jag förstår att trygghet rankas som prio ett.

Nästa fråga blir således: hur kan vi i fastighetsbranschen skapa trygga områden? Handlar det om upplysta gångstråk, restauranger i gatuplan, nattvandrare? Eller är det viktiga att de boende känner sina grannar? Jag har inte svaren, men en erfarenhet från Finsbury Park är vi verkligen måste tänka till när vi planerar bostadsområden alldeles invid stora tågstationer och andra kollektivtrafiknoder. Hur säkerställer vi att det blir trygga bostadsområden? Att känna sig trygg när man går ut med hunden en mörk kväll i november tror jag nämligen upplevs som viktigare än att bo på gångavstånd till tågstationen.

 

Karin Witalis
Witalis Real Estate Consulting AB