7 000 kronor i månaden för en 90 kvadratmeter nybyggd lägenhet i innerstan – det är verkligheten för Elina och Ilia Wlaka. Dagens ETC besökte Wien där inte en enda allmännytta har sålts ut – och hyresrätten är populär också bland medelklassen.

Mörkret faller över Sonnwendviertel i centrala Wien. Sexåriga Ilia Wlaka springer över gräsmattan med Elina Wlaka tätt efter. När hon fick syn på det nybyggda komplexet på stadens hemsida fanns ingen tvekan. Tre år senare blev det dags att packa väskorna.

– Jag var en av de första att söka, så jag hade tur. Jag menar, detta är helt nytt – och så många rum. Lägenheten vi bodde i innan var mycket mindre, och dessutom var huset ganska gammalt, säger Elina Wlaka.

Och visst känns den 90 kvadratmeter stora lägenheten ny och fräsch. En trappa möter upp vid entrén som leder ner till ett luftigt vardagsrum med högt i tak och stora fönster. Balkongerna på övre och undre plan vätter mot innergården.

Men hur mycket betalar du för det här?

– Ungefär 700 euro i månaden, säger Elina Wlaka.

Beloppet motsvarar cirka 6 930 svenska kronor.

Hon öppnar balkongdörren och pekar mot en röd byggnad i närheten, hyreshusets gemensamma utrymme.

– Men om man vill ha tillgång till swimmingpool, kök och biosalong får man betala lite mer. Ilja tar simlektioner – och jag är också där ibland.

I Wien är hyresrätten den enskilt populäraste boendeformen. Hela tre fjärdedelar av befolkningen bor i hyresrätt. Det är den högsta andelen i Europa.

Inkomstprövade bostäder

Hälften av beståndet på cirka en miljon lägenheter utgörs av vad som kallas social housing, det vill säga inkomstprövade subventionerade bostäder.

Staden bygger visserligen inte längre några egna lägenheter, de sista blev till för snart 15 år sedan. I stället är det icke-vinstdrivande företag som står för byggandet – bostadsföretag som finansieras eller ägs av till exempel hyresgästföreningar, fackförbund eller kyrkor.

Social housing för alla

Men det som i Wien går under begreppet social housing ska inte förväxlas med den modell som finns i många andra europeiska städer, där subventionerade bostäder endast finns tillgängliga för de allra fattigaste.

Lägenheterna är billiga – hyran ligger på i genomsnitt 80 kronor per kvadratmeter. Men alla medborgare med en inkomst under 450 000 kronor om året har rätt att ansöka. Det gör att 85 procent av stadens befolkning har möjlighet.

– I Wien har social housing alltid varit en attraktiv boendeform, också för medelklassen. Att det bara skulle vara till för de allra fattigaste är en nyliberal idé, säger Daniel Glaser, arkitekt och utredare på stadens enhet för social housing och research.

Han menar att den nyliberala formen av social housing växte fram under 1980-talet och att den går ut på att staten enbart ska subventionera de grupper som marknaden inte vill ha, ett synsätt han själv är kritisk mot.

– Bostäder är ju inte som vilken vara som helst, det är ett basbehov, säger han.

Läs hela artikeln på ETC