Höjda bostadsbidrag och fler som kan söka detta stöd. En bostadspeng för att öppna fler dörrar till en egen bostad. Ökat antal sociala kontrakt hos kommunerna. Det är i huvuddrag förslagen som Fastighetsägarna presenterade den 31 januari.

Bygg mer och bygg billigare så kommer även de med svag inkomst att få en bostad. Det är ofta budskapet från politiken när frågan om brist på bostäder för de som står utan egen bostad kommer upp i debatten. Författarna till rapporten ”HEM – Vägar till en bättre social bostadspolitik” anser att behov och efterfrågan på bostadsmarknaden ska hållas isär.

”Många av dem med behov saknar helt enkelt förmåga att efterfråga många av de bostäder som tillkommer på marknaden. För några ligger i stort sett hela bostadsmarknaden på den ort de befinner sig bortom deras möjligheter att efterfråga av egen kraft.”, skriver man i rapporten.

– En social bostadspolitik måste få kosta, och ytterligare ekonomiska resurser behöver tillföras för att finansiera åtgärder som når de svagaste grupperna säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna Sverige som tillsammans med Henrik Tufvesson, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna Stockholm, skrivit rapporten.

Det rapporten framför allt tar fasta på är att gruppen som är mest utsatt inte fått det enklare. Boendeutgifterna som andel av disponibel inkomst har tack vare bättre löner, ränteavdrag, låg ränta och minskad fastighetskatt minskat för de som äger sin bostad.

Hos kollektivet hyresgäster är går 28 procent av hushållets disponibla inkomst till att betala hyran. För hushåll i bostadsrätt är motsvarande siffra 20 procent, och för villaägare 15 procent. Det beror på att realinkomsterna inte ökat lika mycket i hyresrättshushåll.

Fakta är också 2015 hade 15 procent av svenskarna låg ekonomisk standard som enligt definitionen är inkomster under 60 procent av medianvärdet i befolkningen. Tjugo år tidigare (1995) var det cirka hälften, 7 procent. Framför allt är det gruppen ensamstående med barn som fått det sämre.

Till det kommer att bostadsbidragen har urholkats över tid. I en aktuell genomlysning fann Riksrevisionen att de höjningar av det maximala bidraget och inkomstgränserna som har genomförts under de senaste 20 åren kraftigt understiger löneutvecklingen, men även till viss del utvecklingen av konsumentprisindex. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är bostadsbristen det främsta skälet till att allt fler hushåll söker socialtjänstens stöd för att klara sin bostadssituation. Men också de urholkade bostadsbidragen anges som en orsak till att de socioekonomiskt svaga hushållen behöver socialtjänstens stöd.

Här är Fastighetsägarna nio punkter som man anser kan utveckla den sociala bostadspolitiken: 

 

Ladda ner hela rapporten som pdf här.