Många kommuner är intresserade av SKL:s ramavtal för bostäder. Långa beslutsprocesser gör dock att det tar lång tid från idé till färdigställande.

Tidningen Byggindustrin har tidigare rapporterat om SKL:s ramavtal för bostäder. Avtalet slöts i början av 2017 med Hjältevadshus/Hultsfredshus, Boklok, NCC och Villa Vida, gällande 1–2-våningshus. Strax därpå skrevs avtal för högre hus med Lindbäcks Bygg och NCC. Det första huset som byggdes var ett lägre hus med 22 lägenheter i Nyköping, som Nyköpings kommun beställ. Sara Baggström, kategoriansvarig Bostad och entreprenad på SKL Kommentus Inköpscentral, berättade under Bostadsforum 2018 om konceptet, som till största delen bygger på industriellt byggande, och hur utvecklingen har sett ut sedan avtalen skrevs under.

I dagsläget är åtta kontrakt, som totalt omfattar cirka 250 lägenheter, påskrivna med kommuner runtom i landet.

– Vi märker att många är intresserade och att de kommer till oss redan i ett tidigt skede, säger Sara Baggström.

Även om konceptet bygger på effektiva husbyggen märker SKL att processerna i många fall tar lång tid.

LÄS MER: Ramavtalet som ska få ner bostadsbristen igång

– Det finns alltid en risk för överklagande. Sedan finns det något fall där kommunen inte har fått in något anbud alls från leverantörerna vi har avtal med, men då har de haft avancerade särkrav i kombination med låg volym. Man vill bygga billiga hyresrätter, men ändå ha klinker i badrummen till exempel. Det innebär både att husfabriken tappar takttid och att mer handpåläggning krävs, vilket höjer produktionskostnaden, sägerSara Baggström.

Har kommunerna missuppfattat syftet med industriellt byggande då?

– Man får komma ihåg att handläggarna och upphandlarna har krav på sig från många olika håll. Ofta kommer man också in i ett för sent skede och man har ingen kommunikation med marknaden i förväg. Då får de göra det bästa de kan av situationen, säger Sara Baggström.

Läs artikeln på Byggindustrin