Årets bolånerapport visar att de svenska hushållens belåningsgrad sjunker och att deras förmåga att betala sina räntekostnader också om räntorna stiger är goda. Trots det skriver finansinspektionen att de är fortsatt oroliga för hushållens skuldsättning. En obefogad oro skriver Ted Lindqvist, VD på analysföretaget Evidens.


Finansinspektionen publicerar årligen en bolånerapport där utvecklingen av hushållens skulder studeras. Vårens rapport heter Bolånerapporten 2018 och finns på Finansinspektionens hemsida. Huvudsyftet med rapporten är att förstå om hushållens skuldsättning utvecklas på ett problematiskt sätt och därigenom ställer krav på olika typer av åtgärder. En genomläsning visar att hushållen blir allt mer motståndskraftiga men att myndigheten trots det är fortsatt bekymrad.

Fallande belåningsgrader och ökad motståndskraft
Analysen baseras på ett stort stickprov med data från 28 000 nya bolån som beviljades av bankerna under tidig höst 2017.

Resultatet som presenteras i årets rapport kan sammanfattas i ett antal punkter:

– Nya bolånetagares genomsnittliga belåningsgrad har minskat de senaste åren och var 63 procent 2017. I den totala stocken av bolån har belåningsgraden minskat under flera år och var 55 procent. Andelen eget kapital i bostadsmarknaden är alltså nästan 50 procent.

– Andelen hushåll som amorterar och den genomsnittliga storleken på amorteringarna ökade efter amorteringskravet 2016 och låg kvar på samma nivåer 2017. Nästan alla hushåll med hög belåningsgrad amorterar.

– Hushåll med nya bolån som omfattas av amorteringskravet lånar mindre och köper billigare bostäder än vad de skulle ha gjort utan amorteringskravet.

– Det kanske viktigaste resultatet: stresstester visar att hushåll med nya bolån har goda marginaler för att klara betalningarna på sina bolån. En ökande och överväldigande majoritet av hushållen klarar stigande räntor och arbetslöshet utan att få underskott i sin månatliga budget jämfört med tidigare år. Hushållens motståndskraft tyder på en mycket liten risk för att bankerna ska få omfattande förluster till följd av hushållens bolån.

Man skulle därmed kunna tro att FI:s slutsats är att hushållens bolån inte utgör en ökad risk för samhällsekonomin, snarare minskad eftersom belåningsgrader faller och motståndskraften mot störningar i form av stigande räntor, fallande priser eller ökad arbetslöshet bland hushållen ökar. Den ökande motståndskraften beror dessutom till väsentliga delar på att just kreditprövningen stramats åt med skärpt tillämpning av bankernas KALP-kalkyler och implementering av självpåtagna skuldkvotstak. Dessa skärpningar innebär att det krävs en starkare hushållsekonomi än tidigare för att ett lån ska beviljas. Trots detta är Finansinspektionen bekymrad.

Läs hela Ted Lindqvists krönika på Bostadspolitik.se